Det första ljuva året i Skövde - Ingemar Arnesson

- är en lånad och lättsam rubrik på det första år jag nu har nått i arbetet som konstchef för konstenheten, med ansvar för konsthall, konstmuseum och konstverkstad i Skövde Kulturhus.

  

Det har varit ett år fyllt med nya erfarenheter, hårt arbete och med stort förtroende för nya arbetskamrater, övriga som jag mött i kommunens tjänst och kontakten med alla besökare samt samarbetspartners utanför kulturhusets väggar.

  

Jag är fylld av många härliga minnen och möten med personligheter, händelser i vardagen, berörande konst och engagemanget i omgivningen. Något som jag hoppas få fortsätta upptäcka och samla framöver.


Första intrycken

- var ett varmt men lite försiktigt mottagande på den nya arbetsplatsen i Skövde Kulturhus. Mina nya kollegor var då en något decimerad skara som minst sagt hade haft ett tufft år bakom sig. Det kändes som om det låg en väldig förväntan och längtan till struktur i luften.

När jag klev in i det kontorsrum som skulle bli mitt var det som om att kliva in i ett vakuum - som om tiden stått stilla och där högarna av papper och pärmar flödade över i alla hörn och kanter. Det tog minst ett halvår innan jag kände att jag hade övertaget i rummet och kunnat rensa bort mycket av det som var gammal historia för att få arbetsyta och form på det vardagliga. Jag var helt enkelt tvungen att göra en total "make over" för att överhuvudtaget känna att det här var mitt revir.


Jag har inte prioriterat den sociala tillvaron i min etablering i Skövde. Första halvåret nöjde jag mig med att bo i det jag kallade för "Arns krypta" - en visserligen schysst modern men mindre källarlägenhet. Då fanns det ett visst gummiband kvar mellan Skövde och Stockholm. Flertal resor till och från under våren blev en sorts terapi för 17 år av levnad och yrkesliv i Stockholm. Under sommaren bestämde jag mig för att ta tag i situationen och helt raskt köpte jag mig en sekelskifteslägenhet i centrala Skövde. Det var ju ett märkligt beslut, för i min värld har nog boendet haft en sekundär funktion. Till saken hör att jag inte heller tog mig tid för ordentlig semester utan fann mig rotande i kulturhuset mest hela sommaren i allehanda stora som små bestyr.

Mina regelbundna morgonlöpningar, yoga och lite styrketräning är en viktig faktor i min vardag. Det är en dos av meditation som bygger upp min styrka och vilja för dagsverket och själen. Det har också gjort att jag upptäckt den vackra naturen som finns utanför Skövde. Likväl som vissa parker, främst Bolougnerskogen som jag föreslagit ska rymma en skulpturpark framöver.


I dagarna, ett år på plats här i Skövde, kan jag konstatera att det är flera tunga lass jag burit på. Lite vila från allt är nog på sin plats. Man blir inte bättre människa av att ständigt finns på plats med en oro för att man missar något. Oron för att inte vara förberedd, att missa rapporter och bli stressad av alla frågor blir påtaglig. Då handlar det om att se över möjligheterna att delegera mer men också ge utrymme för analys och att hämta andan. Det ligger i min personlighet att ständigt söka efter utveckling och då kanske glömmer jag det som är ett nödvändig förvaltande. Jag anar också att det finns mer att lära i livet än jobbet. Kanske det blir en kortare semester i alla fall under våren...


Jag visste redan innan och har också accepterat att det finns en viss offentlighet i jobbet som konstchef. Det ger en viss respekt men också ett ansvarstagande.

Det bör ju inte vara ett problem då det också ger tillfälle och styrka att driva sakfrågor och därigenom sätta konsten och kulturen på kartan i Skövde. Sen kanske det också finns dom som noterat mitt samlande av flugsmällor.

                         

Utmaningen

- var drivkraften bakom mitt beslut att tacka ja till erbjudandet om tjänsten som konstchef på Skövde Kulturhus. Det var ledordet redan när jag sökte tjänsten och uppfattade den potential uppdraget hade. Jag såg utveckling både för min egen del och för den verksamhet som jag skulle bli ansvarig för. Utgångsläget är ju fantastiskt med Sveriges äldsta kulturhus och all kulturverksamhet i en salig blandning.


Ett viktigt skäl till mitt beslut att ta jobbet var att jag hade utrymme för att rekrytera nya medarbetare. Två tjänster utlystes som fick två kreativa personer att söka sig till oss. Jag tror att dom tillfört ny anda och själ in i verksamheten vilket har luckrat upp ett något statiskt förhållande. Lika viktigt har det varit att lära känna och få alla i arbetslaget att känna sig delaktiga i vardagen likväl som i visionerna även om vi inte alltid når ända fram. Gemensamt bör vi ta ansvar för en alltmer öppet klimat och bättre arbetsmiljö.


Vi är inte många men alla har något att bidra med. Vi är olika individer men ändå blir det en syntes och i bästa stunder ger det utlopp för både allvarliga diskussioner och härligt förlösande skratt. Jag tror på den positiva andan som ger arbetet en energi och glöd framåt. Vi ska bejaka nuläget och som ger kraft att ta itu med de besvärligheter som dyker upp och komma över misstagen som vi alla gör någon gång.


Uppdraget

- att driva en konstnärlig verksamhet är ett skapande i sig - där det bör finnas känsla för konstnärlig riktning, fånga möjliga och nya uttryck i tiden och förmedla sådant som kanske inte alla kan känna igen sig i direkt.


Vårt kommunala uppdrag innebär att vi bör vara öppna för både det folkliga såväl som det som kan ge utmanande intryck. Vi ska inte väja för att testa och pröva nya vägar och skapa rum för föränderlighet där det är låga trösklar, högt i tak och långt till dörren. Vi bör arbeta med öppna kort, vara kompromisslösa och inte minst vara utmanande där det känns berättigat och viktigt. Kulturella korsbefruktningar med olika samarbetspartners ger mångfald och det är också en framgångsfaktor.


Vi ska främja både konsten och konstnärernas position i samhället. Det gäller att alltid se till att konsten ligger i framkant och påvisa dess betydelse för livsmiljön och utveckling. Konsten skall finnas med på agendan på alla möjliga arenor, i skolan, på arbetsplatser, vid nybyggen och i parker. Den ska synas och beröra mottagaren.


Vi har ett stort arbete framför oss att fortsätta uppmuntra unga kreatörer, utveckla konstpedagogiken, stödja konstverkstäder, lokala gallerier, utveckla bidragsformer, utvidga nätverk lokalt såväl som internationellt med andra konstinstitutioner. Vi ska stärka vår position och öka samverkan med näringsliv såväl som föreningsliv. Vår utgångspunkt är regionen nära oss men vi ska också vara öppna för världen som arbetsfält.


Vi är på god väg att göra konsten än mer synlig som gör att fler och nya människor söker sig till vårt utbud. Under ett år har vi förvaltat ett arv men också delvis hunnit analysera vad som kan och bör utvecklas. Vi har påbörjat en förnyelse av de pedagogiska aktiviteterna med en särskild fokusering på de unga. Dessutom har vi etablerat samarbeten med omvärlden som en viktig utveckling av verksamheten.


Det har också öppnat upp gränser mellan verksamheterna i huset så att kommunikation och samarbete sakta men säkert förbättras. Vilket har tagit sig uttryck i flera gemensamma idéer och arrangemang som våra besökare uppskattar och vill vara delaktiga i.


Jag är också oerhört tacksam för den mödosamma registreringsprocessen av kommunens konstsamling. Det kommer att bli ett underbart utgångsläge också för en omhängning och ge betydligt tydligare identitet för konstmuseet och mer tillgång till ett varierat utbud för placering av konst i de offentliga miljöerna. I det perspektivet är jag mån om att möjligheten till samarbete med Stadsmuseet får utrymme i den påbörjade utredningen av dess fortsatta verksamhet. Här finns goda förutsättningar att samla saknade resurser om magasinering, omvårdnad och fortlöpande registrering.


Ledarskap

- innebär inte ett statiskt förhållningssätt utan är en ansvarsfull utgångspunkt för att förmedla och skapa en positiv miljö för utveckling i uppdraget och med dom man arbetar med. Det betyder för mig att struktur och organisation är verktyg i processen framåt, likväl som analys, utvärdering och kommunikation är det.


Man gör inget ensam. Medarbetarna, dialogen med våra uppdragsgivare och alla som bor i kommunen är lika viktiga. Alla är vi medspelare och delaktiga i att föra arbetet vidare för att behålla den kvalitativa nivån.


Mitt absoluta mål är tydlighet, ett delat ansvar och öppen dialog mellan oss alla.

Det är viktigt att vara tydlig när beslut ska och bör ske och på vilka grunder de tas. Vi behöver alla bli bekräftade för den individ vi är, för det ansvar som vi tar och utrymme att växa i. Jag anser kommunikation och känsla av tillhörighet är viktiga ingredienser för ett kreativt och medskapande klimat på arbetet och särskilt i en verksamhet där vi bearbetar och berättar om kreativa konstnärliga processer.


Den otydliga organisation som nu råder i Skövde Kulturhus i sin helhet, är och kan bli än mer förödande för verksamheten i både nu och på längre sikt. Kulturchefen och personal i Kulturhuset har tagit upp tråden och det finns en vilja att ta itu med problemet. Men vi får alla rannsaka oss. Det krävs mod och tålamod har vi lärt oss på livets bana. Var dag upprepar jag det mantrat på väg till jobbet då jag ska ta itu med akuta personalfrågor och försöka delegera arbete på de resurser vi har. Jag upplever att den gemensamma resurs som faktiskt finns i kulturhuset inte utnyttjas fullt ut.

Här ser jag en utmaning som jag vill anta, men till det krävs det - mod och tålamod.


En samlat grepp om kulturhuset kan ge oss en förbättrad förstärkning för både service, information, koordination och produktion av arrangemang. Det gäller bara att komma i samspråk och inte minst behövs det en övergripande lokal ledning för hela ansvaret av Kulturhuset.


Jag är möjligen en enveten typ som inte ger mig i första taget. Jag måste driva frågor och testa idéerna tills jag blir övertygad om jag är på rätt eller fel spår och om det finns andra vägar att gå. Därtill har jag skaffat mig mycket erfarenhet att luta mig mot. Men visst finns det stunder då jag inte ser ljuset där i tunneln. Då är det självklart dags för en analys av läget. Helt enkelt stanna upp och förstå situationen. Antingen med egen insikt men allra bäst med andra omgivningen.


Förändring

- kan betyda positiv utveckling. När förändring kommer in som begrepp i arbetet finns det ibland en rädsla som sprider sig. Troligtvis för att man känner sig utanför den process som sker och i vissa fall så har förändring bestått i otydliga och plötsliga lösningar som inte varit förankrade. Det kan också tas emot med misstro för att man inte vill förändring då det stör en invand ordning. Kanske är det mest en trygghet för en själv?


I arbetet på Skövde Kulturhus har jag insett att det finns alla de sorter av förhållningssätt till förändring. Då menar jag inte för förändringens skull. Här finns brister och sammanhang som mycket väl bör penetreras men där en riktning inte alltid kan sägas vara den rätta. Ett förändringsarbete för ett förnyat och mer samtida kulturhus har tagit sina första stapplande steg under 2008. Vi har nu en arbetsgrupp från alla delar i huset och utifrån som förhoppningsvis ska kanalisera både de inre som yttre viljorna och idéerna till förändring.


Vi får stöd utifrån i det sk. DMO-projektet där vi hämtar support, får utbildning och vägledning i vår process. DMO står för Design Med Omtanke och är ett av Västra Götalands Regionens initierade projektstöd för utveckling av arbetsplatser, offentliga rum och miljöer där tillgänglighet, miljötänk, hållbarhet och estetik ska förenas.


Vi har valt att stegvis genomföra en förnyelse av Skövde kulturhus där entréplanet och bemötandet av besökarna ska genomlysas och få en som vi tror bättre form, funktion och innehåll. Jag som projektledare och mina kollegor i gruppen, vill föra en dialog både inom som utom huset med alla som vill vara delaktiga i det här omfattande projektet. Vi ska inte utesluta någon, varken de i närheten eller de mer i periferin, som kan delge oss och projektet en ansvarsfull och förankrad riktning. Siktet är att stegvis, genom ett tiotal år, få till stånd en plats för kultur som samtiden kräver i kvalitativ funktion, utrymme för delaktighet och aktivitet, har konstnärlig insikt och ger en tillgänglighet för alla.


Vi måste också få rättighet att tydligt markera en identitet med Skövde kulturhus och verksamheterna, ut till dom som vi vill nå. Från första stund i det nya jobbet har jag upprepat anmärkt på avsaknaden av en stark grafisk egen profil och igenkännande logotyp. Det finns varken en gemensam linje i profil eller produkter som talar om att Skövde kulturhus är där det sker. Många vet inte ens att det finns ett kulturhus i Skövde utifrån den otydlighet som uppenbart har dominerat informationsflödet.

Det innefattar även de externa parter som också använder kulturhuset. 

Mycket av den otydligheten ligger i styrningen av vad vi som kulturhus och verksamhet får göra med vår synlighet i trycksaker, annonser och webbsidor.

För mig är det självklart att en verksamhet som vår måste få arbeta med säridentitet i det kommunala uppdraget. Vi har ett utgångsläge där vi konkurrerar med en upplevelseindustri och ett medieutbud som tar alla chanser att synas i bruset. Om vi ska inordnas i det kommunala röda bandet för annonser om barnomsorg, avloppsdragning och nationaldagsfirande är vi illa ute. Nu om någonsin kommer jag att ta strid för det här och jag vet att jag inte är ensam. Det är dags att lägga tid och pengar på en ny grafisk profil som arbetar med och inte mot verksamhet.


Kultur i samhällets tjänst.

Jag vill påstå att det finns en viss förnöjsamhet i kommunen med det utrymme man hittills skapat för kulturen. Men jag ser att den inte är uppdaterad och förvaltad för den samtid vi lever i. Här behövs mer mod och insikt för att föra upp kulturen till en nivå som stämmer med den strategiska utvecklingspotential som kulturen har i samhällsutvecklingen och livskvaliteten för medborgarna. På önskelistan står också ett ökat stöd från Västra Götalands Regionen så att vi kan ta ännu större ansvar och vidga våra resurser. Jag har fått en viss uppfattning om att det i dagsläget ligger väldigt mycket fokus på Göteborgsregionen vilket borde få en omvärdering så att vi i ytterområden kan utvecklas mer.

Låt oss gemensamt ta kulturpolitiken på allvar. Jag är medveten om att vi kan ha olika prioritet och syn för vad som är möjligt att förbättra och utveckla i dagsläget, men det är nu vi bygger för en framtid.



Är jag då nöjd med tillvaron i Skövde? Har det varit så ljuvligt...?

Det finns dagar då jag har funderat på det men inte en stund har jag ångrat att jag tagit det här steget vidare i livet. Här finns potential, förutsättningar och många kreativa härliga människor, både i min närhet och runt om som stimulerar mig.

Jag är övertygad om att vi gör ett gott jobb.

Tack för det första året och det stöd och den uppmuntran jag får.


30 januari 2009

Ingemar Arnesson

konstchef, Skövde kulturhus

Ingemar Arnesson visar Jarl Ingvarssons utställning i Konsthallen
Ingemar Arnesson visar Jarl Ingvarssons utställning i Konsthallen


Kommentarer
Postat av: Henning

Hej Ingemar!

Hittade hit nu när jag sitter och söker jobbet som utställningsassistent. Spännande läsning! Och framför allt spännande att se hur kulturhusets verksamhet kan komma att utvecklas. Kommer följa det med intresse!



/Henning

2009-06-16 @ 18:40:45
Postat av: Stefan Ekstedt

Hej Ingemar mycket bra och förståndigt skrivet av dig. Du är en utmärkt konstchef, och har nya sunda ideér. Att du lämnade Sthlm bakom dig. Här finns som du säger mycket fin natur och kultur. Tack du är ju våran nya konstchef bästa Ingemar. Väl mött. Stefan Skövdebo

2010-11-21 @ 02:01:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0